stonehard

Epoksutmärkande drag från boken:
Som jag tidigare har sagt är några av de epoksutmärkande dragen för naturalismen att inget undanhölls för läsaren, man använde sig alltså för mycket detaljerade beskrivningar. Man ger även först sina karaktären vissa förutsättningar och sedan skriver man berättelsen utifrån dessa. Vi ser dessa drag hela tiden i Emiles bok; Thérés Raquin, framförallt i inledningen när Emile otroligt detaljerat beskriver omgivningen i boken;

"I slutet av rue Guénégaud, när man kommer från kajerna, träffar man på passage du pont-Neuf, ett slags smal, mörk koridor, som går från rue Mazarine till rue de Seine. Passagen är nittio fot lång och högst sex fot lång och högst sex fot bred; den är belagd med guldaktiga, utnötta, i fogningarna lossnade stenhällar, som alltid utsvettat en stark fuktighet. Det skurna glastaket, som i räta vinklar täcker passagen, är svart av smuts."

Stycket nedanför visar tydligt hur Emile ger sina karaktärer vissa förutsättningar:

"Hon tillbad honom, emedan hon kämpat med döden om honom under en lång barndom av lidande. Barnet fick alla möjliga febrar tätt efter varandra, alla upptänkliga sjukdomar. Fru Raquin uthärdade en femtonårig strid mot dessa förskräckliga sjukdomar, som kommo den ena efter den andra för att ta hennes son ifrån henne. Hon övervann dem alla gen om sitt tålamod, genom sina omsorger, genom sin innerliga kärlek. Då Camille, räddad från döden, vuxit upp, vacklade han fortfarande under de upprepade stötar, som hans kropp hade fått lida. Han stannade i växten och förblev liten och klen."

I detta stycke ger Emile, Camille en tydlig förutsättning. Han har drabbats av sjukdom efter sjukdom under hela sin uppväxt vilket sätter spår i hans liv då han stannar i växten och förblir klen som en pojke. Hans föresättningar var där med bästämda och boken skrevs bland annat utifrån detta. Eftersom att Camille, fru Raquins son lidit av sådana sjukdomar har hon kämpat under lång tid för att behålla honom vid liv vilket har gjort henne otroligt överbeskyddande men dock full av kärlek till sin son. Hennes vilja att hålla sonen vid liv så att han inte skulle följa faderns fotspår ner i graven gjorde henne till den person hon nu är och utifrån dessa händelser fastställs hennes förutsättningar i boken. Hon kan inte riktigt låta Camille leva sitt eget liv utan hon måste hela tiden hålla ett öga på honom. Hon är rädd att bli själv och vill heller inte att Camille skall vara det därför låter hon Camille gifta sig med sin kusin som bor med dem efter att att hennes mamma hade dött. Théréses (kusinen) förutsättningar i boken är att hon blir behandlad som ett sjukt barn genom hela sin uppväxt eftersom att Camille var sjuk. Fru Raquin var rädd att hon också skulle bli sjuk så därför proppade hon Thérése full av tabletter och mediciner. Alla dessa situationer; giftermålet med sin kusin, intaget av medicin och en överbeskyddande låtsas mamma gjorde Thérés olycklig. Hon säger inte vad hon vill och hon gör inte vad hon vill för hon känner sig begränsad att bara uppfylla fru Raquins krav. Detta gör att Thérés blir stängd som en mussla = hennes förutsättningar i boken.